Kommer ni ihåg lärandeplanen? De ville få ur mig en komplettering. Synliggöra det jag sysslar med. Visa att jag har lagt upp mitt arbete på rätt sätt och är produktiv. Så jag inte maskar och latar mig. Det gäller ju att göra mig synlig. När vi inte är inom miljövetarprogrammets lokaler så blir det ju så mycket svårare för programmets ögon att se oss. Därför lärandeplan... Men som man frågar får man svar. Denna rapport kan inte vara kul läsning för en nybliven kurshandledare ;)

Den Dolda Lärandeplanen¹

Praktiken som genomförts är ytterligare ett sätt att forma mig i egenskap av arbetskraft². Den ägde rum rent fysiskt på temavatten, temahuset, Linköpings Universitet. Själva forskningsprojektet jag praktiserade i ligger under Turban Water, KTH, Stockholm som är finansierat genom MISTRA
³. Det sker på uppdrag av slamprojektet REN.

Det är meningen att jag bättre skall anpassas till den kapitalistiska produktionsprocessen genom att direkt exponeras för dess arbetsprocess⁴. Det räcker nämligen inte med att enbart hålla sig inom universitets ramar. Det allra bästa sättet att faktiskt forma vår arbetskraft är att slänga in den i produktionen eftersom denna per automatik kommer forma oss. Lyckas den inte med det spottar den nämligen ut oss. Bara produktivt användbart arbete accepteras av kapitalet och det är min roll här på miljövetarprogrammet att bli just detta.

Lärandebehovet och kunskapsmål

Vi har under utbildningens gång införskaffat oss en massa kunskap om miljöarbete inom kapitalet och format oss själva till självgående kunskapsinhämtare. Universitetet kan dock inte förbereda oss fullt ut för arbetet. Det har byggt upp förutsättningarna för att vår arbetskraft potentiellt skall kunna bli användbar för kapitalet. Arbetskraften blir inte användbar förens den sätts in i produktionen och faktiskt producerar bruksvärden (med bytesvärde; varor) för kapitalet.

När vi kommer till praktiken räcker det inte med våra tidigare erfarenheter. Vi måste anpassa och forma om dem till själva arbetsprocessen på den aktuella praktikplatsen. Lyckas vi forma vår, redan under programmet formade, arbetskraft ytterligare så att den passar kapitalet blir den användbar. Miljövetarprogrammet kan ses som en för-prägling till arbetslivets prägling.

Det primära underliggande målet för mig under praktiken, vilket skulle kunna kallas lärandebehov eller kunskapsmål, måste därmed vara att forma om min arbetskraft till att passa in i den specifika arbetsprocess som finns på praktiken.
Tittar vi närmare på vad miljövetarprogrammet har specificerat som övergripande mål med denna kurs så kan vi läsa att vi som miljövetare skall

”[…] få en djupare förståelse för hur företag och andra organisationer är organiserade och vad de gör utifrån ett miljöperspektiv.”

För att bli väl fungerande miljövetare skall jag alltså dessutom ha en förståelse av min arbetsplats ur ett större perspektiv. Vad för funktion skall detta fylla? Iom att vi som miljövetare skall vara självgående och flexibla så måste vi integrera verksamhetens mål med våra egna mål. Verksamhetens behov skall vara våra behov. Vi måste förstå verksamhetens formulerade mål vilket tydligt framgår av de specificerade kursmålen;

”ha formulerat lärandebehov i relation till organisationens behov samt inhämtat denna kunskap”.

Min praktik äger rum på en av kapitalets centra för kunskapsproduktion, universitetet och dess institutioner. En plats där kapitalet kan systematisera och producera sin egen självuppfattning, dvs. dess reflexivvitet. Det är alltså kapitalistisk kunskap jag måste producera för att bli användbar. För att kunna forma min arbetskraft och förstå hur den används i produktionsprocessen så måste jag bilda mig en uppfattning om hur universitets produktionsprocess och därmed dess arbetsprocess (arbetsdelning, handgrepp osv) är strukturerad.
De två primära lärandeboven blir alltså;

1. Forma om min arbetskraft till att passa in i den specifika arbetsprocess som finns på praktiken.
2. Förstå universitets produktionsprocess.⁵

kunskaps inhämtningen⁶

På min praktik skall det specifikt produceras kunskaps rörande ett slamhanterings- och certifieringsprojekt som döpts till det spexiga namnet REN⁷. Detta projekt skall utvärderas ur en mängd olika aspekter; analysmetoder, organisationsstrukturer, målbilder och måluppfyllelse osv. Den forskare jag arbetar med har fått uppgiften att producera kunskap om de olika inblandade aktörernas inställning till projektet. Det handlar om allt ifrån tjänstemän och politiker till bönder och blåställ. Främst på ett subjektivt plan, dvs. deras artikulerade uppfattningar och position. T.ex. om de har känt att arbetet flutit på som förväntat, hur projektet uppfattas i organisationen, tycker de något kan förbättras osv. Parallellt med detta arbete så insamlar andra forskare kunskap om projektets mer tekniska och naturvetenskapliga implikationer.

Arbetet är strukturerat i två utvärderingsfaser. Den första skedde 2003 och den andra är tänkt att vara slutförd 2005. På detta sätt kan även förändringar i arbete och attityder kartläggas över tid. Det hela skall sammanställas i rapportform där de båda aspekterna av utvärderingen förs samman till en helhet. Detta dokument lämnas sedan över till REN´s administratörer och deltagare.

För att kunna insamla kunskap om aktörernas attityder och positioner så kommer primärt en mängd intervjuformer att användas. Jag måste alltså införskaffa ytterligare kunskap om intervju som metod fungerar. Att veta hur intervjuer skall genomföras är inte till mycket hjälp om man inte vet vad syftet med dessa är. Vilken kunskap som skall produceras. För att få en uppfattning om detta så måste jag studera projektets uppbyggnad både vad det gäller vilken den formulerade tanken med det är och hur det faktiskt tillämpats hittills. Detta räcker dock inte heller. Jag måste även skapa mig en uppfattning om hur forskarna som genomför utvärderingen valt att arbeta. Den första utvärderingen måste alltså läsas in och förstås. Låt oss summera de områden jag behöver skapa mig en förståelse av:

• Intervju som metod
• REN som projekt. Både vad målet är och vad som faktiskt uppnåtts
• Forskarnas arbete både vad det gäller arbetsmetoder och resultat⁸.

Intervju som metod har jag en grundläggande förståelse i. Jag frågar min handledare om vilken metod hon använder och om hon har använt sig av någon specifik litteratur inför forskningsarbetet påbörjats. Det visade sig att hon läst en metodbok vid namn demokrati och brukarutvärderingar. Denna skall jag läsa.

Kunskap om REN som projekt läser jag om på www.REN.se, i REN´s arbetsbeskrivningar och i en mängd rapporter från de olika VA-verken som ingår i projektet.

Forskarnas arbete skapar jag mig en förståelse av främst genom att prata med dem och fråga om hur de arbetar. Läser även deras färdiga rapporter och rå data, intervjumaterial mao.


V43 - 44: Träffar min handledare och planerar min praktik. Vi kommer fram till att jag behöver en förståelse av projektet som helhet och får i uppgift att läsa in mig under denna och nästkommande vecka.

V45: Jag läser in mig på utvärderingar av projektet och det intervjumaterial som detta bygger på.

V46: Genomför intervjuer med administrativ personal för att skapa mig en förståelse av arbetsplatsens inre organisationsstruktur och därmed närma mig det andra kunskapsmålet. Genomför mina första intervjuer med några bönder som är delaktiga i REN.

V47: Reser till Bajsalaverken för att närvara när min handledare utför fokusgruppintrervjuer. Intervjuar Ytterligare personal på temavatten.

V48: Intervjua administratör på högre nivå i Linköpings Universitet. Utföra intervju med någon ifrån REN´s ledningsgrupp. Åka till Göteborg för intervju med folk på Rövbackaverket och politiker ifrån kommunen.



1. Detta arbete är skrivet av en person med stora ryggsmärtor. När det här skitsystemet är krossat kommer ingen behöva slita framför sin burk när denne har alvarliga ryggproblem bara för att miljövetarprogrammet vill det.
2. Arbetskraft definieras i detta fall som den samlade förmågan hos mina nerver, muskler, hjärna mm till att forma omgivningen till nyttigheter. I vårat fall kapitalistiska sådana. Processen att forma denna är miljövetarprogrammets produktionsprocess. En process där vår arbetskraft formas efter ett specifikt behov hos kapitalet: miljövetare.
3. En fond som skapades när de gamla löntagarfonderna som upprättades av sossarna på 70-talet slaktades vid det blå borgerliga blockets valvinst år 90. De var tänkta som ett medel att föra över kontrollen av kapitalet till fackföreningarna och den socialdemokratiska staten. För lite mer kött på benen så rekommenderas Arbetarmakt nr.1 1978 (rådskommunister).
4. Arbetsprocessen är produktionen av bruksvärde. "För att de produkter, som hans arbete frambringar, skall bli varor, är första villkoret, att de är bruksvärden, ting som kan tillfredsställa behov av ett eller annat slag."
Karl Marx, Kapitalet I, Arkiv-Zenit 1997, s. 153
5. Vilket även detta är att forma oss som arbetskraft fast i detta fall direkt efter miljövetarprogrammets krav.
6. Hur jag skall strukturera arbetet med att forma mig själv som arbetskraft för dels praktiken och dels för miljövetarprogrammet.
7. Ett projekt som initierats främst av konsultföretaget fekasys i efterdyningarna av slamuppgörelsens havererande 1994. Projektet är för tillfället ett tidsbegränsat projekt och löper fram till 2007.
8. Under detta hamnar även arbetsrätt och genus