Skriftlig analys

Som avslutande examination på denna kurs så har vi fått i uppgift att skriva ihop ”en enskild skriftlig analys av ett centralt förvaltningspolitiskt problem i Sverige”. Det hela får läggas upp lite som man vill. Det står nämligen att man ska rikta in sig på miljöadministration, miljöpolitik eller miljörätt. Ja, det kan ju betyda vad fan som helst. Skriver man bara lite borgerligt strunt om att nån gammal gubbe skrivit på ett liknande sätt tidigare så är det lugnt.

Inte så svårt då. Nu är bara frågan om man skall göra det lätt för sig och skriva en infantil innehållsanalys grundad på nån pissliberal teoriram om hållbarhet eller om man faktiskt ska försöka lära sig något användbart men då lägga ned mer tid på att plugga.

Varken eller vart svaret. Frågan visade sig vara fel ställd till att börja med. Jag valde helt enkelt att lära mig något med minsta möjliga insats av tid. Vad innebar detta? Att jag använder mig av något jag redan kan och därmed inte behöver läsa in. Jag försöker använda mig av denna uppgift för att repetera gammal kunskap och tillämpa den i ett sammanhang.

Meningen med miljövetarprogrammet är ju som bekant att skapa kunskap och kompetens för kapitalets behov.¹ När jag nu använder mig av arbetsprocessen för att tillfredställa mina egna behov och begär så drar jag undan lite av min kreativa aktivitet ifrån programmet och därmed kapitalet.

Student_n02 1 – kapitalet 0

Tze analys
Jag har grabbat tag i regeringens skrivelse; ”En svensk strategi för hållbar utveckling” som utger sig för att vara en genomgång av hur förvaltningens arbete skall struktureras och vad dess mål är. Skulle vara kul att se hur kapitalets förvaltning beskriver sitt eget arbete i text. Det kan ge ledtrådar till hur kapitalet fungerar och rör sig just nu. För att få ut nå användbar kunskap ifrån dokumentet så meckar jag ihop en hemmagjord kritisk ideologi analys. Det viktiga med denna metod är att jag inte bara urskiljer och blottlägger innehållet i texten som det direkt visar sig utan även sätter detta i ett sammanhang. I mitt fall; ställa ”En svensk strategi för hållbar utveckling” mot hur samhället ser ut idag. Dvs hur klassamhället ser ut.

Skall inte gå närmare in på hur arbetet gick till men jag kan ju säga att resultatet vart ganska intressant. Det gick tydligt att utläsa att förvaltningen i detta dokument faktiskt beskrev hur den var tvunget att hantera kapitalets olika kategorier för att säkra dess långvariga överlevnad. T.ex. så identifieras produktionsmedlen som arbetsmedel,² arbetskraft³ och naturresurser⁴ och att dessa måste brukas med försiktighet så att de inte förslits. Tillåts en ohämmad förmering av kapital (tillväxt) så kommer själva förmeringens grund förstöras. Kapitalet riskerar att sätta krokben för sig självt mao.

Sen att detta dokument inte är en exakt återgivning av hur de svenska (mfl) kapitalintressena hanterar och uppfattar sin miljö är ju en självklarhet. Men att det är formulerat ifrån förvaltningshåll tyder ju på att det i viss mån pekar på vilken utveckling det barkar åt. Staten och poltiken är ju vilket vi alla vet, arenan där de olika kapitalintressena möts och strider om hur saker och ting skall göras. Hur kapitalet kollektivt skall agera (organisera samhället) för att bäst garantera sin fortsatta existens.

Detta vår ju mycket mer givande än att läsa någon jävla mupp-teori⁵ för att sedan ge förslag på hur kapitalet kan förvaltas på ett bättre sätt. Inte varje dag man kan anlägga en klassanalys inom programmets ramar.

Alienation
Men…. Så infinner sig den tomma känslan. Jag kollar på mitt arbete. Vad fan säger det egentligen? Lite lösrykta generaliseringar ang. något stort och komplext. Det är ju bara en jävla text jag lagt ned en massa tid på att undersöka. Typ som en lag. Visst intressant att titta på som komplement till en ordentlig undersökning av kapitalet, men hur användbart är denna kunskap i min vardag? Hade jag inte kunnat studera tusentals andra saker på helt annorlunda sätt som betytt mer för mig just nu? Något för att förändra min situation här och nu? Varför blev resultatet detta?

Att utformningen blev som den blev berodde ju på att arbetets skrevs för inlämning och godkännande. Att jag skrev ett sånt här arbete just nu beror på att jag som student beordrats till det av programmet. Längden, metoden, textstorlek och längd, referens apparatur, upplägg, språket osv. måste hålla sig inom vissa ramar, ramar som är uppsatta av programmet och i våra huven.⁶ Uppfyller vi dem inte blir vi inte godkända. Inget godkännande inga poäng. Inga poäng inga CSN-dollars och i längden ingen examen.

Student_no2 1 - Kapitalet 2

Så även när jag trodde att jag skulle kunna utnyttja programmet för att studera och producera något för mig så visade det sig att jag fortfarande producerat för programmet. Visst jag lyckades tillskansa mig en del av kakan/tiden, men vilken kaka? Grundreceptet är det samma fast denna gång så lyckades jag dumpa i kakao i kakan så att den blev godare för mig och fick äta en större bit av den.

Trots att jag försökte producera kunskap med ett helt annat innehåll, en icke-kapitalistisk kunskap, så blev resultatet inte så annorlunda. Försöker vi utnyttja kapitalet för att producera för oss själva kommer vi ändå tillslut producera för det. Metoderna och verktygen vi använder är även de formade för att producerar användbara ting för kapitalet. Kapitalet är inte bara pengarnas (värdets) befallningar över våra liv utan även alla de ting som det skapat och använder för att återskapa sig med. Vägar, hus, intervju metoder, organisationssystem, en bilfabrik, universitet, olika matvanor osv. är alla kapitalistiska och måste överskidas/muteras för att kunna användas av oss i en äkta mänsklig gemenskap.

Kunskap för oss produceras inte på universiteten. Det måste vi göra på egenhand bortom ramarna!


1. Att förmera värde (som tar sig uttryck i stålars) mao.
2. De är användbara ting som har en stödjande roll och förbrukas i produktionen av andra varor . Dessa är i sig varor skapade av tidigare arbete, nu kristalliserat i en väg, svarv eller kanske en lastbil. Vid förbrukning så överför de sitt värde på varan vars produktion de är iblandad i. Minskat slitaget på dessa leder till att mindre behöver investeras i underhåll och uppförande. Snabba vinster på produktionsmedlens bekostnad kan leda till mindre/minskade vinster på lång sikt. (även kallat konstant kapital av borgare)
3. I ett kapitalistiskt samhälle så är arbetskraften förmågan hos arbetaren att utföra nyttigt arbete för kapitalet. Alla andra former och definitioner av arbete sopas åt sidan. Det är bara arbete som producerar (kapitalistiska) nyttigheter som kan användas till kapitalets förmering som accepteras. Arbetet, den mänskliga aktiviteten, måste formas och kontrolleras. Det som särskiljer arbete från andra produktionsfaktorer är att det endast är ur detta nytt värde kan skapas och blir därmed kapitalets fundament.
4. Av människan obehandlade ting är själva grunden får vår aktivitet. Råvarorna produceras i biologiska och geologiska processer som vi inte kan forma om eller ersätta i någon större utsträckning. Kapitalet är alltså beroende av dessas ”naturligt” strukturerade produktion av de för produktionsprocessen nödvändiga råvarorna.
5. ETanker om samhället som en plats där mänskliga rättigheter och demokrati råder. Där alla ses som lika och del av en trevlig gemenskap. Tankar som inte kan hantera att vi lever i ett klassamhälle där våra livs styrs av en socialrelation strukturerad runt stålars (som är framträdelse formen för värdet). Att vi måste sälja oss som arbete. Att vi måste bli varor. Att våra liv förvandlas till medel för att pengar skall kunna växa.
6. Vi har efter fler år i det akademiska produktionskomplexet en klar uppfattning av vad som krävs. Vi har en kapitalistisk subjektivitet.